Jösses! Bloggar två dagar i rad. Hör inte till vanligheterna precis längre. Annat var det i våras då var det ca 5 dagar i veckan som jag kom loss. Ibland blir det två till tre gånger i veckan då jag även har lite annat omkring mig.
Ska köra en långlördags kurs på pedagogen med öl och mat i kombination. Blir kul då det var ett tag sedan jag arbete med kurser där.
Göteborgsposten igår tog upp det här med indragna ekologiska inköp i SDN Västra Hisingen och om jag får gissa nåt så kommer nog detta att rivas upp. Tror det blir svårt för vår stadsdelschef att gå emot bossarna inne på kommunstyrelsen.
Idag var vi bara tre personer då vår vikarie fick vara hemma för vård av sjukt barn och man kan lugnt säga att vi fick slita lite.
Kålpuddings succé vart det och kul att ungarna också älskar vår goda svenska klassiska husmankost
och om vissa ungar hade kunnat så hade de druckit gräddsåsen som saft.
Elsa var den som fixade denna goda pudding och ja den var skitbra!
Inte ens vår andra rätt pytt i panna som barnen normalt älskar kunde konkurrera.
Imorgon är det fiskdag och det återkommer jag till så småningom. det blir i alla fall en fiskpudding från Libanon med bulgur och koriander.
Sitter och ser på csports webb hockeyn med HV mot Frölunda samtidigt så den här bloggen blir lite ryckig tror jag.
Ok nu periodpaus i hockeyn så vi fortsätter lite här......
Tänkte skriva lite om min egen skolmat när jag gick i skolan och de första två,åren fick vi ha mat (mackor) med oss själva sedan fick vi en barnbespisning och vi var de första kullarna som fick det och det i ett helt ny fin matsal. Hemma lagad mat av en granne till oss som hette Vera och som var så kallad kalas kokerska från början vilket innebär att hon lagade mat åt folk på bröllop och fester. Dåtidens catering kan man säga. Kommer ihåg hennes mat väl och det är bara ljuva minnen och det som var lite negativt var att ju äldre man blev desto stökigare blev det och till slut på högstadiet var det ofta vakter när man åt.
En annan sak som var totalt förbjudet det var att slänga mat och det var mer eller mindre självklart att man åt upp. Idag är det ju enligt min chef accepterat med 10 kilo tallriks svinn på 300 ätande vilket jag tycker är horribelt. En nollvision vore väl självklart!
Mat vera gjorde min syster Carins bröllopsmiddag och jag var 9 år och det jag kommer ihåg från den middagen var den självklara soppan och i detta fall sparrissoppa som var helt ljuvlig!
Så nu andra perioden och jag passar på att säga tack för ikväll och önskar er fortsatt trevlig kväll och glöm inte NJUTA!
Pussar och Kramar
Hans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar